Begreppet bias, eller på svenska partiskhet, används för att beskriva en systematisk snedvridning eller skevhet i bedömningsprocesser som regelmässigt missgynnar vissa grupper. Detta är ett problem eftersom akademin då misslyckats med en av sina fundamentala uppgifter – att bedöma vetenskapliga meriter och kvalitet på ett korrekt sätt.

Det finns olika former av systematisk snedvridning i bedömningsprocesser. Bias kan uppstå både utifrån kognitiva begränsningar och utifrån intressen.

Kognitiva begränsningar kan härröra från personliga bias eller professionell bias. Personlig kognitiv bias innebär att omedvetna stereotypa föreställningar baserade på kön, ursprung eller andra sociala karakteristika påverkar bedömningen. Det är denna typ av bias som oftast i dagligt tal omnämns som ”bias” eller "implicit" eller "unconscious" bias, och är det som tester för personlig bias mäter. Professionell kognitiv bias innebär att uppfattning om vetenskaplig kvalitet är präglad av forskarens inriktning och specialitet. Forskare från olika discipliner och med olika metodologisk inriktning kan ha olika uppfattningar om vad som är vetenskaplig kvalitet. Denna bias är svår att kringgå och kan även vara en tillgång vid bedömning, eftersom det krävs kunskap och insikt om ett forskningsfält för att kunna bedöma kvaliteten på forskningen inom ett område. Denna typ av bias blir främst problematiskt om en vetenskapligt ensidigt sammansatt grupp sätts att bedöma forskning från olika områden. I sådana fall krävs att bedömargruppen är sammansatt av forskare från olika ämnesområden för att få en allsidig belysning.

Bias som uppstår utifrån intressen kan både vara grundad i personliga intressen och vetenskapliga intressen. Vid favorisering utifrån forskningsintresse färgas bedömningen av en önskan av att främja det egna forskningsområdet. Vid favorisering utifrån personliga relationer präglas bedömningen av en vilja att premiera personliga relationer.

De olika formerna av bias i bedömningsprocesser finns illustrerade i tabellen nedan.

Olika former av bias i bedömningsprocesser

	Kognitiv begränsning	Intressen
Professionell bias	Professionell kognitiv bias Uppfattning om vetenskaplig kvalitet präglad av forskarens inriktning och specialitet	Favorisering utifrån forskningsintresse Forskningsintresse och positionering inom forskningsfältet påverkar bedömningen
Personlig bias	Personlig kognitiv bias Omedvetna stereotypa föreställningar baserade på kön, ursprung eller andra sociala karakteristika tas med i bedömningen	Favorisering utifrån personliga relationer Personliga intressen och vänskapsband påverkar bedömningen

Källa: Langfeldt 2002

Mer om personlig kognitiv bias

Se Royal Societys film om personlig kognitiv bias (unconscius bias) längd 3 minuter.

Referenser

Bondestam, Fredrik & Grip, Louise (2015) Fördelning eller förfördelning. Forskningsfinansiering, jämställdhet och genus – en forskningsöversikt. Göteborg: Göteborgs universitet. Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillgänglig på: https://www.genus.se/wp-content/uploads/Fordelning-eller-forfordelning.pdf (Links to an external site.)

Gemzöe, Lena (2010). Kollegial bedömning av vetenskaplig kvalitet. En forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på: https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarderar/alla-publikationer/publikationer/2010-04-05-kollegial-bedomning-av-vetenskaplig-kvalitet.html (Links to an external site.)

Gvozdanović Jadranka & Maes Katrien Implicit bias in academia: A challenge to the meritocratic principle and to women's careers - And what to do about it. ADVICE PAPER no.23 - January 2018. LERU: Leauge of European Univeristies. Tillgänglig på: https://www.leru.org/files/implicit-bias-in-academia-full-paper.pdf (Links to an external site.)

Holst, Sarah & Hägg, Sara (2017). Positive bias for European men in application for faculty position at Karolinska Institutet.F1000 Research Vol 6 s. 2145.

Lamont, Michèle (2009). How professors think: Inside the curious world of academic judgment. Cambridge, Mass.: Harvard University Press.

Langfeldt, Liv (2001). The decision-making constraints and processes of grant peer review, and their effects on the review outcome. Social Studies of Science, 31(6), 820-841.

Langfeldt, Liv (2002). Decision-making in expert panels evaluating research constraints, processes and bias Norsk institutt for studier av forskning og utdanning

Wennerås C & Wold A (1997): Nepotism and sexism in peer-review. Nature 387 s. 341 - 343; doi:10.1038/387341a0