Resultatdiskussionen utgör den huvudsakliga delen av diskussionen och har i uppgift att problematisera resultaten genom att analysera, tolka och värdera dem samt dra slutsatser för att kunna besvara syftet och utröna nya problemställningar. Resultatdiskussionen skall ta sin utgångspunkt i ett kritiskt-analytiskt perspektiv med stöd av tidigare forskning och/eller teoretiska modeller.

Att tänka på

Det är lätt hänt att resultatdiskussionen svävar ut och blir alldeles för lång. Därför är det viktigt att avgränsa!

Diskutera enbart dina viktigaste och mest intressanta resultat. Observera att det är du som avgör vilka dessa är. Utgå från de resultat som faktiskt besvarar ditt syfte.
Upprepa inte dina resultat. Eventuellt mycket kort för kontextens skull.

Inledning

Inled gärna resultatdiskussionen med en kortare inledning i vilken du upprepar syftet och kort sammanfattar resultaten. Om du tänker diskutera resultaten tematiskt, exempelvis utifrån en rad kategorier som framkommit ur analysen av resultaten, bör temana presenteras i inledningen i samma ordning som de diskuteras i själva resultatdiskussionen.

Exempel på inledning:

Syftet med undersökningen har varit att granska de longitudinella sjukfrånvarotrenderna bland personal på vårdenheter i landstinget. Inte i något fall resulterade klusteranalyserna i att enheterna delades upp i fler än två kluster, vilka representerades av sina respektive trender över den studerade perioden. Resultaten visar att skillnaderna mellan trenderna på det stora hela var större för undersköterskor än för sjuksköterskor. Det gällde i synnerhet trendernas skillnad i termer av incidens. Däremot fanns inget konsistent mönster för hur de olika klustrens trender utvecklade sig över tid¹.

Underrubriker

Resultatdiskussionen saknar ofta underrubriker. Det är trots det viktigt att följa en logisk ordning. Ett sätt att göra detta är att låta diskussionen kring närliggande resultat följa varandra.

Ibland förekommer underrubriker i resultatdiskussionen. Detta kan exempelvis vara lämpligt om resultaten har mynnat ut i en rad olika teman eller om man önskar att diskutera utifrån sina frågeställningar var för sig. Det senare förekommer främst i empiriska studier.

1) Jutengren, G. (2020). Sjukfrånvaro i sjukvården: Trendanalyser över en fyraårsperiod med hjälp av klusteranalys. Socialmedicinsk tidskrift, 97(1), 12-25.