Syftet med den här modulen är att ni ska få möjlighet att repetera och fördjupa er kunskap om de anatomiska strukturerna som är involverade vid vissa patologiska tillstånd samt vid några vanliga kirurgiska ingrepp.

Läraktiviteten topografisk anatomi är uppdelad i fyra delar: övre extremitet, thorax, abdomen och nedre extremitet. I varje del finns det ca 10 stycken instuderingsfrågor att arbeta med.

Längst ner på sidan kan ni repetera anatomiska begrepp.

Instuderingsfrågor

Övre extremitet

Djupa mjukdelsinfektioner som necrotiserande fasciit (NF) är en allvarlig infektion i hud och djupare vävnad. I svåra fall kan NF ge upphov till nekros i fascia och subcutan vävnad. Nedanstående anatomiska frågor relaterar till områden och strukturer som är involverade vid mjukdelsinfektioner.

Frågor

1. Huden kan delas in tre skikt: epidermis, dermis och subcutis. Redogör för de strukturer som återfinns i de olika skikten.

2. Beskriv den djupa fascians lokalisation i relation till närmast omkringliggande vävnad. Vilka strukturer finns närmast över resp. under fascian?

3. Avseende händernas fascia struktur, hur är den uppbyggd?

4. I underarmen finns större blodkärl som a. radialis, v. basilica och v. cephalica. Förklara hur dessa kärl lokaliseras i förhållande till den djupa fascian.

5. Hur är blodförsörjningen till hela armen upplagd? Beskriv hur a. axillaris, a. brachialis, a. radialis, a. ulnaris löper i armen. Förklara också var pulspalpation bäst kan utföras på vardera kärl.

6. I samband med djup mjukdelsinfektion beskrivs tecken som "non - contracting muscles". Vilka större muskelgrupper i överarmen utför flexion respektive extension i armbågsleden? Vilka större muskler i underarm utför dorsalflexion respektive palmarflexion i handleden?

7. Vilket stort nervplexa innerverar dessa muskler (i fråga 6)? Hur löper de större nervförgreningarna (t.ex. n. radialis) i förhållande till fascian?

8. Andra tecken som beskrivs i samband med tillståndet är "pain out of proportion". Orsaken till den kraftiga smärtan är flera, bl.a. handlar det om ischemi och ödem. Vilka av de involverade strukturerna är de mest smärtkänsliga?

9. Det finns andra infektioner i huden som kan ge upphov till rodnad hud och smärta t.ex. cellulitis och erysipelas. Beskriv var i huden dessa infektioner lokaliseras.

Thorax

Artikel: Thoracoscopi with post operative complication-1.pdf

Chylothorax är ett tillstånd som kan uppstå i samband med t.ex. trauma mot bröstkorg eller som postoperativ komplikation samband med kirurgi i bröstkorgen.

Frågor

1. I artikel beskrivs hur olika delar av pleura öppnades i samband med kirurgin. Beskriv hur pleura förhåller sig till bröstkorgens insida och lungorna.

2. Lungorna upptar en stor del av bröstkorgen. Beskriv hur lungorna utbredning förhåller sig till bröstkorgens utsida. Det vill säga referera till bröstkorgens anatomiska strukturer (som revben, ryggrad etc.) var lungornas apex respektive bas lokaliseras, likaså de olika loberna.

3. Förklara, ur ett anatomiskt perspektiv på vilket vis en grav ascites kan inverka på förmågan att ventilera.

4. Pleuradrän (t.ex. pigtail) anläggs via intercostalrummet. Vilka strukturer passerar dränet när det avlägsnas?

5. Mediastinum är ett anatomiskt område. Vilka stora strukturer avgränsar mediastinum och vad finns i mediastinum?

6. Beskriv hjärtmuskeln med hjärtsäck och dess lokalisation i förhållande till bröstkorgens anatomiska strukturer som revben m.m.

7. Beskriv hjärtats olika klaffar och dess lokalisation till bröskorgens ytliga anatomiska strukturer. Det vill säga visa hur du kan lokalisera klaffarna, utifrån, på bröskrogens yta.

8. I artikeln beskrivs en skada på thoracic duct (ductus thoracicus). Vad lokaliseras ductus thoracicus och var mynnar den ut?

9. Avslutningsvis hur kunde skadan på thoracic duct lokaliseras med hjälp av mjölktestet?

Abdomen

I samband med patologiska tillstånd i buken är det viktigt att vara tydlig i beskrivning av det aktuella tillståndet. Genom att utföra s.k. bukstatus görs en bedömning av muskelförsvar och lokalisation vilket gör det lättare att följa förloppet. Ett fullständigt bukstatus består av inspektion, auskultation, perkussion, ytlig och djup palpation av buken samt palpation av bråckportar och palpations/ perkussionsömhet över njurloger. Det är därför viktigt att kunna bukhålans anatomi. Följande anatomifrågor är kopplade till viktiga anatomiska strukturer i bukhålan.

Instuderingsfrågor

1. Bukhålans organ och dess lokalisation kan delas in i fyra kvadranter. Beskriv kvadranterna och vilka organ som lokaliseras i varje kvadrant.

2. Relatera magsäck, lever och mjälte position i förhållande till varandra och omgivande strukturer.

3. Var lokaliseras omentum majus och vad är det?

4. Beskriv, övergripande peritoneums utbredning i bukhålan samt vad innebörden i intraperitonealt resp. retroperitonelat betyder.

5. Låg buksmärta hos fertila kvinnor kan härröra från inre könsorgan. Beskriv hur äggstockar, äggledare och livmoder relaterar till bukhålan. Var lokaliseras äggstockarna i förhållande till peritoneum? Hur kan detta kliniskt visa sig vid en blödning från äggstock/äggledare?

6. En del i bukstatus är perkussionsömhet över njurloger. Beskriv var njurarna lokaliseras och var du utför denna perkussion? Hur föhåller sig njurarna till peritoneum?

6. Vad är mesenterium? Vad innehåller strukturen?

7. Mag - tarmsystemet försörjs av blodkärl som utgår från bukaorta. Beskriv en av de större avgångarna A. mesenterica superior och relatera till tillståndet "akut tarmischemi på grund av embolisk ocklusion".

7. Smärta är vanligt förekommande i samband med patologiska tillstånd i buken. Koppla begreppen refererad smärta, intervall smärta och ischemisk smärta till bukhålans olika strukturer.

8. Ge några exempel på olika patologiska processer i bukhålan och smärtlokalisation.

9. Akut pancreatit kan orsakas av gallsten. Förklara ur ett anatomsikt perspektiv hur.

10. Patologiska processer i extraabdominala organ kan ge upphov till buksmärta. Ge minst fyra exempel.

11. Vad är skillnaden mellan laparoskopi och laparotomi?

Nedre extremitet

Trauma mot extremiteter kan förutom frakturer innefatta skador på kärl. Trubbigt våld med åtföljande luxation eller fraktur kan leda till kärlruptur eller intimaskada. Skarpt våld kan ge upphov till total eller partiell avskärning eller intimaskada.

Frågor

1. Beskriv hur a. femoralis, a. poplitea, a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior löper och deras huvudsakliga försörjningsområde.

2. Beskriv också var, på varje artär, det är lämpligaste att palpera för puls .

3. Beskriv benets största vener, ytliga och djupa.

4. Hur är artärer respektive vener uppbyggda? Förklara också vad som skiljer dem åt.

5. Vad innebär det att intimaskada?

Akut kompartmentsyndrom är en komplikation som kan uppstå i samband med till exempel underbensfrakturer. Det är ett tillstånd som obehandlat leder till vävnadsdöd och förlust av kroppsdel.

6. Underbenets muskulatur är indelat i s.k. kompartments. Förklara vad begreppet "kompartment" står för?

7. Vilken nerv innerverar benet? Var ryggmärgen har den sitt ursprung?

8. Koppla nervens inträde i ryggmärgen till att den drabbade har någon form ryggmärgsbedövning, ur ett anatomiskt kliniskt perspektiv.

9. Bedömning av distalstatus är oerhört viktigt vid extremitetsskador. I samband med kompartmentsyndrom så kan perifer puls detekteras trots att det råder grav ischemi i det drabbade området. Förklara detta ur ett anatomiskt perspektiv.

Repetition av anatomiska begrepp

Anatomisk grundställning, rörelseplan, rörelser, prefix och lägesbeskrivningar.

Anatomisk grundställning

Ansiktet rakt framåt, armarna längs sidan, handflatorna framåt med sträckta fingrar, raka ben och fötterna framåt

Rörelseplan och rörelser

Rörelseplanen är i tre riktningar, vinkelrätt mot varandra.

Sagittalplan: vertikalt och löper framåt-bakåt. Delar kroppen i en höger och vänster del. Dessa delar behöver inte vara lika stora, till skillnad mot när man pratar om medianplan vilken delar kroppen i exakt lika stor höger- och vänsterhalva. I detta plan sker rörelserna flexion och extension.

Frontalplan: vertikalt, delar kroppen i en främre och en bakre del. Även benämt koronalplan eller lateralplan. I detta plan sker rörelserna abduktion och adduktion.

Horisontalplan (transversalplan): horisontellt. Delar kroppen i en övre och en nedre del. I detta plan sker rotationsrörelser.

Rörelser i kroppens leder

Flexion: böjning i en led. Som till exempel böjning i armbågsled, knäled eller böjning av ryggraden framåt. Motsatsen är extension.

Extension: sträckning i en led. Som till exempel sträckning i armbågsled, fingrarna eller sträckning av ryggraden bakåt. Motsatsen är flexion.

Abduktion: rörelse där kroppsdelen förs bort från kroppens mittlinje. Som till exempel när man lyfter arm eller ben rakt ut åt sidan. Motsatsen är adduktion.

Adduktion: rörelse där kroppsdelen förs mot kroppens mittlinje från sidan. Som till exempel att föra den abducerade armen tillbaka, mot kroppens mittlinje. Motsatsen är abduktion.

Lateralflexion: är en rörelse där huvud, nacke eller ryggrad böjs åt sidan. Som till exempel att vicka huvudet åt sidan eller böja bålen åt sidan.

Rotation: rörelse där leder rör sig runt en vertikal axel. Som till exempel rotation av bålen eller att vrida huvud/nacke åt ett håll.

Prefix

Några vanligt förekommande prefix

supra -

infra -

sub-

inter-

trans-

para-

epi-

endo-

peri-

pre-

post-

semi -

hemi-

ab-

ad-

mes(o)-

hypo-

Lägesbeskrivningar

A human model showing the vastus medialis and lateralis muscles.

sinister

inferior

anterior

ventralis

distalis

lateralis

superficialis

frontalis

medianus

dexter

superior

posterior

dorsalis

proximalis

medialis

centralis

Vanligt förekommande ord

Foramen magnum

apex

aponeurosis

appendix

articulatio

atrium

basis

bifurcatio

ascendens

azygos

cavum

cartilago

cauda

coccyx

cortex

crista

decussatio

diafragma

cutaneus

cysticus

fascia

fissura

flexura

foramen

fossa

fundus

granulation

durus

epigastricus

facialis

flavus

hilum

lamina

linea

manubrium

hypogastricus

infra

intercostalis

jugularis

nodulus

nodus

pelvis

obliquus

orbitalis

plexus

porta

processus

parietalis

septum

sinus

supinerad

pronerad

Kroppsdelar och organ

auris

auricula

occiputium

collum

cervix

nucha

axilla

brachium

antebrachium

manus

carpus

palma

digitus

thorax

pectus pectoris

lumbus

abdomen

inguen

pharynx

epiglottis

trachea

larynx

pulmo pulmonis

pleura

bronchus

mediastinum

cor

cardia

oesophagus

gaster

ventriculus

pylorus

duodenum

jejunum

ileum

caecum

colon

rectum

hepar

choleductus

pancreas

lien

ren

ureter

coxa

genu

crus

surae

calx

hallux

vesica

urethra

uterus

ovarium

testis

scrotum

omentum

peritoneum

mesenterium

mesocolon

mesosalpinx

mesovarium

Skelett

cranium

orbita

vertebra atlas axis dens

costa

sternum

scapula

acromion

clavicula

humerus

ulna

olecranon

radius

phalanx

acetabulum

trochanter

femur

patella

tibia

fibula

calcaneus